Lek
Leken berusar och gör livet större. Den är grunden för barns naturliga varande. Det är alla barns rättighet att uppleva den känslan, menade Astrid Lindgren. I hennes saga ”Sunnanäng” vägras de fattiga syskonen tid för lek. Då är det som om själva livet tas ifrån dem. I Bullerbyböckerna är det barnens lekar som driver handlingen framåt. Genom hela sitt liv kunde hon framkalla förnimmelsen av barndomens uppslukande, befriande lekyra. Till omvärldens förvåning fortsatte hon, långt upp i åren, att klättra i träd. Lek innebär framförallt tre saker hos Astrid Lindgren: frihet, lycka och utmaning.
“Vad vi lekte mina syskon och jag! Från morgon till kväll. Outtröttligt, med iver och fröjd, ibland med fara för våra liv, men det förstod vi inte. Vi klättrade i de högsta träd, vi hoppade mellan brädstaplarna uppe i sågen. Vi gick balansgång längs takåsen på vårt hus — det var rätt högt och hade vi trillat ner, hade det nog varit färdiglekt är jag rädd. /…/ Lekarna, ja hur de fyllde våra dagar! Vad skulle min barndom ha varit utan dem! Vad skulle förresten alla barns barndom vara, om inte leken fanns i deras liv?”
Astrid Lindgren, ur ”Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult”
Lekhagen
Här bakom ladorna på gården Näs har barn alltid sprungit och lekt och därför har vi gjort leken till ett helt eget tema för en del av trädgården. Platsen har fått behålla sin vilda och lite snåriga växtkaraktär, för att vara tillåtande och spännande, inte för mycket ömtåligt att ta hänsyn till när leken blir vild.
Hjärtat i trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs
Skogsmark med blåbär och lingon har vi lyft in för att få mjuka kanter längs gångstråket, och snöbärsbuskagen får binda ihop gamla bodar och plank. Trä har fått spela en central roll här, ett ”ekorr-bo” av kraftiga robiniagrenar, några kubb-kullar och ett vedflöde av al och björkved med äng på toppen utgör lekinstallationer som ger rymd åt rummet.