Barndomshemmet

1895 kom Astrid Lindgrens farmor och farfar till gården Näs för att ta över Prästgårdens tillhörande jordbruksarrende.

Det var här på gården Näs i den röda stugan med vita knutar, som Astrid Anna Emilia Eriksson föddes den 14 november 1907. Platsen som kom att bli källan och inspirationen till hennes författarskap. Naturen, lekarna, människorna och livet på gården blev en viktig del i hennes berättelser.

Än idag ligger barndomshemmet så fridfullt omgivet av äppelträd. Barndomshemmet restaureras av Astrid Lindgren själv på 1960-talet, som hon minns det från sin barndom. Här börjar Astrid Lindgrens egen historia.

Astrid Lindgren har ofta berättat om sin barndom som en mycket lycklig tid – ”vi levde ett lyckligt Bullerbyliv på Näs, i stort sett precis så som barnen i Bullerbyböckerna” – med föräldrarnas kärlek som en ständig trygghet och med intensiv lek med de tre syskonen och många andra barn som bodde på gården.

”Två ting hade vi som gjorde vår barndom till det den var – trygghet och frihet. Det var tryggt med de där två som brydde sig så mycket om varann och som hela tiden fanns där, om vi behövde dem, men annars lät oss fritt och lyckligt skala omkring på den fantastiska lekplats vi hade i vår barndoms Näs.”

Ur ”Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult“, 1975.

På bilden ovan ser ni Storfamiljen samlad på Näs 1915, Samuel August, Hanna, barnen samt drängar och pigor.