Barndomshemmet

1895 tog Astrids farföräldrar över prästgårdsarrendet i Näs och flyttade in i det röda huset med vita knutar. Det var här Astrid växte upp. Samuel August övertog arrendet efter sin far och drev det i nästan ett halvt sekel tills sonen Gunnar i sin tur tog över ansvaret. I samband med att jordbruket lades ner 1965 såldes djur och utrustning på auktion. Astrid och Gunnar köpte fastigheterna och marken närmast husen.

På bilden ovan ser ni Storfamiljen samlad på Näs 1915, Samuel August, Hanna, barnen samt drängar och pigor.

”Två ting hade vi som gjorde vår barndom till det den var – trygg­het och frihet. Det var tryggt med de där två som brydde sig så mycket om varann och som hela tiden fanns där, om vi be­hövde dem, men annars lät oss fritt och lyckligt skala om­kring på den fantastiska lekplats vi hade i vår barndoms Näs. Visst fostrades vi i tukt och Herrans förmaning så som tidens sed var, men i vårt lekliv var vi härligt fria och aldrig över­vakade. Och vi lekte och lekte och lekte så det var underligt att vi inte lekte ihjäl oss. Vi klättrade som apor i träd och på hustak, vi hoppade från brädstaplar och höskullar, så att det jämrade sig i våra inälvor, vi kröp i våra livsfarliga underjor­diska gångar i stora sågspånshögen, vi simmade i ån långt innan vi kunde simma, helt förgätande vår mors påbud att vi inte fick »gå ut längre än till naveln«. Men överlevde gjorde vi alla fyra ”

Ur ’Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult’, 1975.