Här på Astrid Lindgrens Näs håller vi historien om Astrid Lindgrens liv och gärning i våra händer. Vi vårdar och värnar miljöerna och berättelserna som kan föra oss alla lite närmre Astrid Lindgren från Vimmerby. Trädgårdarna, som nu skapas på den mark som tidigare tillhörde gården Näs, ingår i detta berättande. Varje trädgårdsrum har ett tema som knyter an till något som varit viktigt i Astrids Lindgrens författarskap eller varit del av den miljö hon vuxit upp i och inspirerats av.
”Om någon frågar mig vad jag minns från barndomstiden, så är min första tanke ändå inte människorna. Utan naturen som omslöt mina dagar då och fyllde dem så intensivt att man som vuxen knappast kan fatta det. Smultronrösena, blåsippsmarkerna, gullvivsängarna, blåbärsställena, skogen med linneans skära klockor i mossan, hagarna runt Näs, där vi kände var stig och var sten, ån med näckrosorna, dikena, bäckarna och träden, allt det minns jag mer än människorna.”
Ur ”Minnes“
Första kapitlet
I vilket Astrid Lindgrens barndomshem, prästgårdsparken, trädgårdsserveringen, lekplatsen och nyponrosgården invigdes i ny enastående prakt sommaren 2014.
Det första kapitlet i Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs skulle binda ihop Astrid Lindgrens barndomshem, utställningspaviljongen och den gamla prästgården vid Näs.
Vid ankomsten till Astrid Lindgrens Näs möts man av en välkomnande trädgårdsentré med en vacker uteservering omgiven av äppelträd och ängslik blomsterprakt. Porlande vatten, fåglarnas kvitter i häggmisplarna och dofter från örter och smultron fyller sinnet. När besökarna sedan går vidare in i trädgården möter de såväl en törnrosgård som en plommonlund, hönsgård och kaniner.
I trädgårdarna runt utställningspaviljongen, prästgården och barndomshemmet kommer besökaren hela tiden möta Astrid Lindgrens liv och berättelser i olika former. Det är ju här, och bara här, de en gång i tiden föddes. Även andra berättelser kan hitta sin väg till trädgårdarna – konst, skulptur, ljus och ljud kommer att överraska, inspirera och utmana. Både vuxna och barn kommer att möta miljöer som öppnar deras sinnen, skapar aktivitet, nyfikenhet, lust och nya insikter.
”Villa Villekulla låg just där den lilla staden slutade och landet började och där gatan övergick till landsväg. Folket i den lilla staden tyckte mycket om att promenera utåt Villa Villekullahållet, för däråt låg staden vackraste omgivningar. ”
Ur Pippi Långstrump
Andra kapitlet
I vilket naturträdgården bakom barndomshemmet invigdes sommaren 2015. På slingrande stigar, över hagar och bäckar, genom spännande passager, får vi stiga in de olika trädgårdsrummen. Vad kan gömma sig bakom nästa krök?
När man stiger ut genom öppningen i det röda planket så startar en vandring som vibrerar av undran och förundran. Färgerna är mjukt mossgröna. ”Vad är detta att vara människa?” frågade sig Astrid Lindgren. På ett sätt kretsar hela hennes författarskap kring den frågan. Med stort mod, öppet sinne och skarp blick betraktade hon sig själv, människan och världen – här får besökaren möjlighet att stanna upp och göra detsamma.
Där förundrans stig tar slut kliver besökaren in i ljus och färg – ett trädgårdsrum i livslustens tema. ”Jag lever, jag lever, jag lever” utropar vi med Astrid Lindgren. Här förstärks livskänslan av blomprakt i alla regnbågens färger.
Men livslusten står alltid i kontrast till vetskapen om att livet tar slut. Stigen fortsätter in i ett lugnare rum, fullt av skugga och med en mörk tjärn. Vad gör vi med våra liv? Varför orsakar vi så mycket skada och lidande? Varför vårdar vi inte den fantastiska planet vi fått födas på?
Trädgården tar oss vidare till den mörka skogen. Full av allvar med höga häckar och avgränsningar. Solen stängs ute och vi vandrar in världens mörker – ett mörker som väcker ilska och maktlöshet och som alltid finns med i Astrid Lindgrens författarskap. ”Vore jag Gud, då skulle jag gråta” skriver hon i en dikt när omvärlden blir alltför ond och outhärdlig.
Det finns dock alltid ett ljus, ett hopp, i Astrid Lindgrens texter. Därför är de också så trösterika för miljoner människor världen över. Vi avslutar det andra kapitlet i sagan utan slut i en passage där ljuset väntar på andra sidan. ”Jag ser ljuset! Jag ser ljuset!”
”Döden och kärleken är det stora människan upplever, det intresserar alla åldrar. Man ska inte skrämma barn till ångest, men de behöver likaväl som en vuxen uppröras av konst, ”
Astrid Lindgren
Tredje kapitlet
I vilket alla dörrar i trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs öppnas på vid gavel. Hela naturträdgården är nu besökarnas för fria strövtåg, äventyr, lugn reflektion och starka upplevelser.
Frihet är temat i det första inledande trädgårdsrummet – ett rum som inbjuder till öppenhet, möten och samtal. Platsen är luftig och rymlig – fri att vistas i på ett sätt man själv väljer. ”Lever vi inte i ett fritt land kanske? Får man inte gå hur man vill?” frågar sig Pippi Långstrump – jo det får man. I alla fall här!
All frihet kräver mod. Både för att försvara sin egen och andras rätt till frihet, och att våga använda sig av den frihet vi har. ”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, som Jonatan säger i Bröderna Lejonhjärta. Modets trädgårdsrum har starka, varma färger. Ett rum att stärkas av.
Via en vacker lund går trädgårdsvandringen vidare in i rummet för skapandet. En hyllning till den skapande kraften i varje människa. ”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi” har Astrid Lindgren sagt. Ett rum för fantasi, aktivitet och berättelser.
Det sista rummet i trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs släpper in världen i det småländska landskapet. Astrid Lindgrens betydelse i världen kan inte överskattas och hon själv var djupt engagerad i händelser runt om i världen. ”Någon patriot har jag aldrig vart. Vi är alla människor – det har varit mitt speciella patos här i livet.”
Sedan sommaren 2016 är hela trädgården öppen och vi förbereder oss för de kommande kapitlen. Vem vet vilken historia som kommer att skrivas där?
Våra trädgårdar är en berättande trädgård som består av olika rumsligheter där varje del bär ett speciellt tema som på något vis är kopplat till Astrid Lindgren och hennes författarskap. Här blandas lövsalar och mossbäddar med lekfulla skulpturer och nässelhagar – allt med en doft av den småländska natur som låg Astrid Lindgren så varmt om hjärtat.
Dessa spännande trädgårdar förändras varje år – som en saga utan slut.
